Lärare vid skolan beslutade den 19 oktober 2011 om åtgärdsprogram för NN. Vårdnadshavarna har överklagat beslutet.
Beslut
Överklagandenämnden avslår överklagandet.
Beslutet får inte överklagas.
Skäl
Gällande bestämmelser
Enligt 3 kap. 9 § skollagen (2010:800) ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.
Ärendet
Av det överklagade åtgärdsprogrammet framgår bl.a. att NN inte har klarat de nationella målen i årskurs 3 och behöver stöd i matematik, svenska och engelska. NN behöver mycket stöd för att klara skoldagen utifrån sin förmåga, annars blir han väldigt orolig och stressad. Han är beroende av yttre stimulans och har svårt att ta emot muntliga instruktioner riktade till hela klassen. NN har vidare svårt att kontrollera sina impulser och att förstå socialt samspel i kontakt med jämnåriga. Han tolkar ofta ord konkret och har svårt för abstrakt tänkande. Som långsiktiga mål anges att NN ska utveckla självständighet och ansvarstagande i skolarbetet och utveckla kontakt med barn och vuxna i skolan samt nå målen i samtliga ämnen i årskurs 6. Som kortsiktiga mål uppges bl.a. att kunna följa instruktioner under lektioner, att varje dag ha haft minst en bra lektion, att kunna skriva beskrivande texter, behärska addition och subtraktion 0-100, att kunna läsa och förstå ålderadekvata texter, att delta i temaarbeten i NO och SO samt att lära sig grunderna i engelska. Åtgärder på skolnivå är att klassen delas i grupper utifrån elevernas behov och avsatta personalresurser. På gruppnivå ska klassens schema gås igenom dagligen. Klassen ska ha gemensamma lekar och övningar där NNs kompetenser lyfts fram. Åtgärder på individnivå är att det finns ett tydligt schema för NN, att han har anpassat material till innehåll och form, att konkret material används i matematik samt att läxorna är tydliga. Vidare ska klassrumsplaceringen vara genomtänkt. Åtgärdsprogrammet ska utvärderas den 9 november 2011. Det framgår inte vilka som ska utvärdera programmet.
NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet och uppgett att åtgärdsprogrammet inte ger NN det stöd han behöver för att nå målen i alla ämnen. NN har ADHD, autismliknande tillstånd samt generella inlärningssvårigheter. Under lågstadiet gick han i en klass med 17 elever och hade individuellt stöd i framför allt matematik. I årskurs 4 har klasstorleken ökat till 31 elever och klassen har 150 % lärarresurser. I klassen går fem elever med behov av särskilt stöd. Vid elevvårdskonferens den 19 september 2011 var det inte klart om eller i vilken omfattning extra resurser skulle tilldelas klassen. I programmet beskrivs NNs svårigheter men det framgår inte några konkreta åtgärder på skolnivå. Vidare är det inte acceptabelt att ha som kortsiktigt mål att en lektion om dagen ska vara bra för NN, hela hans skoldag måste ses över. I åtgärdsprogrammet anges vidare att ”klassen delas i grupper utifrån elevernas behov och avsatta personalresurser”. Denna åtgärd behöver klargöras och definieras. NN visar att han vill arbeta och lära sig och frågar hela tiden vad han ska göra men behöver en egen instruktion för att komma igång. Läraren har inte möjlighet att hjälpa NN förrän alla andra 30 elever är i arbete. NN får då vänta, vilket gör honom orolig och stressad. I klassen finns dessutom fyra andra barn som också behöver extra hjälp. Sammantaget får inte NN förutsättningar att koncentrera sig och inhämta kunskap. Klassläraren har upprepade gånger efterfrågat adekvata stödresurser till NN och klassen. Skolan måste definiera i vilken omfattning och form NN kommer att få det särskilda stöd han behöver samt vilka pedagogiska resurser som avsätts för detta. Det krävs en mer långsiktig och sammanhållen planering. Deras och klasslärarens bedömning är att NN behöver få särskilt stöd varje dag fram till lunch, enskilt eller i liten grupp. Stödet ska ges av en och samma behöriga pedagog. Dessutom behöver det finnas särskilt stöd i klassen på hel- och halvklasstimmarna i teoretiska ämnen.
Rektorn för skolan har uppgett bl.a. att klassens behov har kartlagts och redovisats vid klasskonferens och därefter har hon fördelat personalresurser till klassen. Fördelningen är föränderlig under terminen beroende på elevernas behov av särskilt stöd. NNs individuella behov har beaktats. Det finns nu en extra heltidspersonal i klassen och stöttar individer och klassen. Det finns inte något beslut om varaktigheten av detta stöd. Klassen har möjlighet att använda två klassrum med tillhörande grupprum där eleverna regelbundet kan delas upp i olika konstellationer, vilket gör att NN får en trygghet i hela gruppen och samtidigt kan få studiero och stöd. Att inkludera NN i ordinarie skola är viktigare än den exkludering som blir följden av en placering i särskild undervisningsgrupp. Nationella proven visade att han inte nådde nivån för årskurs 3 i svenska och matematik men med hjälp av åtgärdsprogrammet och ett nära samarbete med pedagogerna finns förutsättningar för måluppfyllelser. Eftersom åtgärdsprogrammet ska utvärderas och revideras regelbundet kan det kortsiktiga målet att NN varje dag ska ha en bra lektion kvarstå. Nästa mål bör vara att han upplever hela förmiddagen eller eftermiddagen som positiv för att slutligen uppleva hela dagen som positiv.
Vårdnadshavarna har tillagt att det har varit positivt att en extra pedagog har funnits i klassen på heltid för att stötta NN och klassen. Med detta stöd och med anpassade böcker, vilket bör permanentas, har NN utvecklats positivt. Idag finns det inte något beslut om denna resurs utan förlängning sker vecka för vecka. Trots rektorns beskrivning av att beslut om resurs kontinuerligt fattas utifrån elevernas behov är deras farhåga att utan Överklagandenämndens vägledning kommer resurstilldelningen åter att anpassas efter tillgänglig budget. Deras önskan är att rektorn fattar ett varaktigt beslut om extra stöd i klassen för att stötta NN. Åtgärdsprogrammet ska tydliggöra omfattningen av stödet samt hur det kommer NN till del.
I ärendet finns bl.a. sammanfattning från tal-, språk- och kommunikations-bedömning, utvecklingsbedömning vid psykologmottagningen vid barnhälsovården från 2007, anteckningar från informationsmöten på enheten för barnneuropsykiatri 2008 och 2009, protokoll från elevvårdskonferenser, tidigare åtgärdsprogram m.m. Av utredningen framgår i huvudsak att NN har inlärningssvårigheter, ADHD och autismliknande tillstånd. Han bedöms med särskilt stöd kunna följa grundskolans läroplan. Han behöver hjälp i många situationer i skolan, både i inlärning och i sociala sammanhang. Han behöver ha möjlighet att varje dag få arbeta i mindre grupp eller enskilt. När han är i den större gruppen behöver någon finnas till hands som säkerställer att han förstår och kommer igång samt slutför uppgifter. Han behöver också stöd och träning i lek och kamratrelationer.
Överklagandenämndens bedömning
En elevs rätt till särskilt stöd för att nå målen är centralt. Det är elevens behov av stöd som ska vara vägledande för besluten. För rektorn är därför varje beslut om en stödåtgärd något som måste föregås av noggranna pedagogiska överväganden, samtidigt som det också finns ekonomiska realiteter att beakta. Av den anledningen anger regeringen relativt detaljerade bestämmelser för den process som ska leda fram till beslut om särskilda stödåtgärder eller till ett beslut om att stöd inte ska sättas in. Syftet med att ställa krav på upprättandet av ett åtgärdsprogram är att det ska finnas ett dokument för planering och utvärdering av elevens utbildning, så att förutsättningar för elevens fortsatta lärande blir de bästa. För en elev i behov av särskild stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal, elevhälsa, eleven och eventuellt vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av åtgärderna. Arbetet med stödåtgärderna ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Programmet ska omfatta hela elevens skolsituation. Åtgärderna ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det ska också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs. Under utredningen ska vårdnadshavarna ges möjlighet att medverka och om det inte är obehövligt ska samråd ske med elevhälsan (proposition 2009/2010 s. 289 ff.).
Överklagandenämnden kan konstatera att NNs åtgärdsprogram innehåller en beskrivning av hans starka sidor och har en tydlig beskrivning av hans svårigheter. Vidare innehåller åtgärdsprogrammet såväl kortsiktiga som långsiktiga mål och åtgärder på skolnivå, gruppnivå och individnivå. Till varje åtgärd anges vem som har ansvaret. Det som är otydligt, och som vårdnadshavarna påpekar, är hur NNs behov tillgodoses utifrån avsatta personalresurser. Efter att åtgärdsprogrammet har överklagats har klassen som helhet tillförts en resurs. Det fungerar mycket bra enligt vårdnadshavarna och de vill att Överklagandenämnden ska förklara att beslutet om denna resurs ska permanentas. Överklagandenämnden kan i ärendet inte besluta att en viss stödåtgärd ska finnas för en viss tid framöver då åtgärdsprogram kontinuerligt ska utvärderas och omprövas. Det är dock skolans ansvar att se till att NN kontinuerligt får det stöd han behöver för att kunna nå grundskolans kunskapskrav. I det ljuset framstår det som att den tillförda resursen har gett ett bra resultat.
Vid en sammantagen bedömning anser Överklagandenämnden att den otydlighet angående hur avsatta personalresurser kommer NN tillgodo inte är skäl nog för att upphäva åtgärdsprogrammet. Det gäller särskilt mot bakgrund av att det vid nuvarande förhållanden fungerar bra. Om det vid uppföljningen av åtgärdsprogrammet visar sig att NNs stödbehov kvarstår, återstår även kravet på att hantera detta inom ramen för ett åtgärdsprogram.
Överklagandenämnden avslår överklagandet och fastställer därmed åtgärdsprogrammet.
På Överklagandenämndens vägnar
Anders Heiborn
Eva Hjulström
------------------
Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole efter föredragning av Eva Hjulström.