Specialpedagogen beslutade den 6 oktober 2011 om åtgärdsprogram för NN. NN vårdnadshavare har överklagat beslutet.
Beslut
Överklagandenämnden avslår överklagandet.
Beslutet får inte överklagas.
Skäl
Gällande bestämmelser
Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) följer bl.a. att det ska anmälas till rektor om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Av 3 kap. 9 § skollagen framgår bl.a. att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor.
Av 28 kap. 16 § skollagen följer att rektors beslut i fråga om åtgärdsprogram, får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.
Ärendet
NN har dyslexi. Av åtgärdsprogrammet, bilaga till beslutet, framgår bl.a. att eleven vill ha mer än betyget E i kärnämnena. Under rubriken ”lärarens analys” beskrivs elevens styrkor och behov. Av behoven framgår att eleven ska öka sin avkodningsförmåga, få rutiner att använda dator som ett läs- och skrivverktyg och ta mer ansvar för sitt skolarbete. Under rubriken ”konkreta åtgärder” beskrivs vilka åtgärder som ska vidtas på både kort- och lång sikt. NN ska träna fonologi, morfologi och avkodningsförmåga tillsammans med specialpedagog. Därutöver ska han bl.a. skriva texter samt lyssna och bearbeta dessa genom talsyntes. På sikt ska NN öka sin avkodningsförmåga och få rutin på att använda datorn i skolarbetet. Under rubriken ”elevens insats” framgår bl.a. att NN ska lyssna på genomgångar och ta ansvar för sina uppgifter. Under rubriken ”lärarens uppgift” framgår att lärarna ska hjälpa och motivera NN samt se till att han får rutin på att använda datorn som ett läs- och skrivverktyg. Under rubriken ”föräldrarnas uppgift” framgår att de ska stötta och motivera NN, avgränsa tiden för skolarbete och lyssna när NN återberättar de böcker han lyssnat på. Av åtgärdsprogrammet framgår slutligen att datum för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet bestäms på mötet den 6 oktober 2011.
NN vårdnadshavare har överklagat beslutet och bl.a. anfört att åtgärdsprogrammet är upprättat utan att vårdnadshavare eller NN fått delta. Huvudansvaret i ett åtgärdsprogram ska inte ligga på eleven. Åtgärderna i åtgärdsprogrammet relaterar inte till målen. Specialpedagogen har inga specifika kunskaper om läsmetoder för dyslektiker. Om skolan anpassat specialpedagogiska undervisningen efter NNs behov hade han samarbetat mer. Att NN ska lära sig läsa samt hur skolan ska gå till väga för att uppnå detta framgår inte av åtgärdsprogrammet. Fram till dess att skolan ordnat en lärare som kan lära NN att läsa ska han ha samtliga lektioner med klassen. NNs frånvaro beror på strul med flyget och skolans oförmåga att lägga in hans schema i schoolsoft. Då skolan inte erbjuder NN den specialpedagogiska hjälp han behöver kommer de tillsvidare att tillhandahålla honom den på fritiden.
Rektorn har bl.a. uppgett att NN skrevs in vid skolan i augusti 2010. Platsen betalades av Halmstads kommun. En förutsättning för detta var att eleven skulle erhålla tio timmars enskild undervisning med specialpedagog per veckan. Eftersom NN dagspendlade mellan Halmstad och Solna kom han ofta försent eller inte alls. Under det första läsåret hade han en frånvaro på 38 procent. I nuläget uppgår frånvaron till 23 procent, och detta har fått till följd att endast ett fåtal av de planerade enskilda undervisningstimmarna med specialpedagog har kunnat genomföras. NN har emellertid erbjudits stödundervisning i svenska och engelska. Vid flera tillfällen har han dock avstått eftersom han inte vill arbeta i samma rum som en annan elev. Vad gäller hans kunskaper i svenska så kan han läsa en enklare text men han behöver träna upp sin läshastighet. Skolan har under höstterminen erbjudit eleven träning hos specialpedagog två gånger i veckan. Lästräning sker även i klassrummet gruppvis. Vårdnadshavarna har motsatt sig den specialpedagogiska undervisningen trots att den aktuella specialpedagogen har gedigen erfarenhet av arbete med läs- och skrivträning tillsammans med dyslektiker. Skolans pedagoger har visat stor lyhördhet mot vårdnadshavarna och diskussioner har förts. Ett samarbete bör emellertid vara likvärdigt och så har det inte. Den 6 oktober 2011 anordnade skolan ett möte med NN vårdnadshavare och förslag till åtgärdsprogram presenterades. Någon besvärshänvisning medföljde inte eftersom ett nytt möte var inbokat till den 10 oktober 2011 och åtgärdsprogrammet skulle då diskuteras vidare. Eftersom vårdnadshavaren ställde in mötet den 10 oktober 2011 skickades en besvärshänvisning per post. Vid mötet den 6 oktober 2011 framförde vårdnadshavaren stark kritik mot skolans pedagogiska upplägg och hjälpmedel.
Sammanfattningsvis anser skolan att NN har goda möjligheter att nå målen i samtliga ämnen i årkurs 9 under förutsättning att han tar del av det stöd skolan erbjuder.
NNs vårdnadshavare har bl.a. anfört att hon var förhindrad att delta på mötet den 10 oktober och hon trodde att ett nytt möte skulle bokas. Istället fastställdes åtgärdsprogrammet och skickades hem tillsammans med en besvärshänvisning. Skolan har inte klarat av att schemalägga tio timmar specialpedagogisk undervisning per vecka. NN har varken fått eller erbjudits specialpedagogisk undervisning där han lär sig läsa. NN är i behov av mer kvalificerad hjälp. De möten som anordnats under hösten 2011 har endast gått ut på att skolan vet hur man ska angripa problemet och vårdnadshavarna ska acceptera detta.
Skolan har till Överklagandenämnden ingivit en handlingsplan i specialpedagogik för läsåret 2011/2012, en individuell utvecklingsplan av den 20 oktober 2011 samt minnesanteckningar från elevvårdsmöte den 24 augusti och 6 oktober 2011.
Överklagandenämndens bedömning
Av förarbetena till den nya skollagen framgår att syftet med att ställa krav på upprättandet av ett åtgärdsprogram är att det ska finnas ett dokument för planering och utvärdering av elevens utbildning, så att förutsättningarna för elevens fortsatta lärande blir de bästa. För en elev i behov av särskild stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal, elevhälsa, eleven och eventuellt vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av åtgärderna. Arbetet med stödåtgärderna ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Programmet ska omfatta hela elevens skolsituation. Åtgärderna ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det ska också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs. Under utredningen ska vårdnadshavarna ges möjlighet att medverka och om det inte är obehövligt ska samråd ske med elevhälsan. (prop. 2009/2010:165 s. 289 ff.)
När det gäller NN har vårdnadshavarna anfört att de inte fått delta vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Av utredningen framgår att förslag till åtgärdsprogram diskuterats vid ett möte och att skolan bokat in ytterligare ett möte som vårdnadshavarna ställde in. Överklagandenämnden konstaterar att det som föregått fastställandet av åtgärdsprogrammet får anses uppfylla lagens krav vad gäller eleven och elevens vårdnadshavare möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas.
Vårdnadshavarna har vidare anfört att huvudansvaret i ett åtgärdsprogram inte ska ligga på eleven. Överklagandenämnden vill framhålla att fokus i ett åtgärdsprogram ska ligga på de åtgärder som skolan ansvarar för. Så är det också i NN fall. Vårdnadshavarna är vidare kritiska till skolans pedagogiska upplägg och anser inte att det är tillräckligt anpassat efter NN behov. Skolan medger att NN frånvaro försvårat skolans möjligheter att tillhandahålla stödundervisning. Oaktat detta har skolan vidtagit en rad åtgärder för att tillgodose hans stödbehov och Överklagandenämnden kan inte se att åtgärderna vare sig till form eller omfattning är bristfälliga. Det faktum att NN vårdnadshavare låtit NN dagspendla mellan Halmstad och Solna har rimligen avsevärt försvårat skolans möjligheter att såväl planera som genomföra tänkta stödåtgärder. Att NN nu har en bostad i Stockholm torde öka hans närvaro och därmed också förutsättningarna för att genomföra beslutade stödinsatser. Med anledning av att vårdnadshavarna motsatt sig stödåtgärder som inte överensstämmer med deras önskemål vill Överklagandenämnden betona att särskilt stöd inte bara är en rättighet utan att det också innebär en skyldighet för eleven att delta i de stödåtgärder som skolan beslutar om.
Överklagandenämnden instämmer med vårdnadshavarna om att åtgärderna inte fullt ut relaterar till målen i läroplanen eller uppställda kunskapskrav. Överklagandenämnden noterar också att det på åtgärdsprogrammets första sida finns tre olika datum utan närmare förklaring. Det framgår således inte när åtgärdsprogrammet upprättades. Vidare konstaterar Överklagandenämnden att det inte tydligt framgår vem som är ansvarig för att stödåtgärderna genomförs. Vad gäller tiden för uppföljning och utvärdering så vill Överklagandenämnden framhålla att denna ska preciseras i åtgärdsprogrammet.
Vid en sammantagen bedömning finner Överklagandenämnden med viss tvekan att ovanstående brister och oklarheter inte är av sådan karaktär att det finns skäl att upphäva åtgärdsprogrammet.
Överklagandenämnden avslår överklagandet.
På Överklagandenämndens vägnar
Anders Heiborn
Hedvig Feltelius
---------------------
Beslutet har fattats av Anders Heiborn ordförande i nämnden, efter föredragning av Hedvig Feltelius.