Läraren beslutade den 3 oktober 2011 om åtgärdsprogram för NN. NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet.
Beslut
Överklagandenämnden bifaller överklagandet och upphäver åtgärdsprogrammet samt visar ärendet åter till rektorn för nytt beslut senast den 23 januari 2012.
Beslutet får inte överklagas.
Skäl
Gällande bestämmelser
Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) följer bl.a. att det ska anmälas till rektor om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Av 3 kap. 9 § skollagen framgår bl.a. att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor.
Av 28 kap. 16 § skollagen följer att rektors beslut i fråga om åtgärdsprogram, får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.
Ärendet
Av åtgärdsprogrammet framgår bl.a. följande. Åtgärdsprogrammets första del består av en beskrivning av elevens stödbehov baserad på slutsatser från den pedagogiska utredningen. NN har utretts av logoped och fått diagnosen dyslexi. Hon har problem med sin läs- och skrivförmåga. Av åtgärdsprogrammets andra del, långsiktiga mål, framgår att NN behöver regelbunden läs-och skrivträning. Hon behöver extra stöd för att uppnå målen i årskurs 6. Delen benämnd ”uppföljningsdatum för långsiktiga mål” saknar innehåll. Åtgärdsprogrammets tredje del redogör för konkreta kortsiktiga mål. Det framgår att NN under läsåret 2011-2012 är placerad i halvklassgrupp i svenska och slöjd. Gruppen får extra stöd i form av mer personal och nivåanpassade övningar. Det framgår vidare att NN har svenska som andra språk (sva) två lektioner i veckan samt att hon erbjuds extra stöd i engelska två gånger i veckan under höstterminen 2011. Åtgärdsprogrammets fjärde del består av åtgärder för att nå de kortsiktiga målen. Där framgår att en speciallärare undervisar extra i engelska två gånger i veckan under höstterminen 2011. Av åtgärdsprogrammets femte del ”tid och plats för uppföljning samt utvärdering av åtgärderna” framgår att åtgärdsprogrammet ska undervärderas under höstterminen 2011.
NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet och bl.a. uppgett att NN behöver träna mer på svenska i alla avseenden. Det betonas även av logopeden som utförde dyslexiutredningen. NN har erbjudits extra stöd i engelska två gånger i veckan, dels under ordinarie lektion i svenska, dels under ordinarie lektion i NO. Det känns ologiskt att hon ska behöva gå ifrån svenskan som är det hon har svårast för. Det stämmer att NN har undervisning i svenska två gånger i veckan i en mindre grupp. Undervisningen är emellertid förlagd till ordinarie lektionstid, varför det inte kan ses som extralektioner. Hon missar dessutom 45 minuter av kemilektionerna vilket inte heller är acceptabelt. Av åtgärdsprogrammet framgår inte att stödet i engelska ska ges på svenska och kemilektionerna. Inte heller framgår det vem som är ansvarig för åtgärderna. Vidare saknas datum för uppföljning. Att klassen delas upp på slöjden har sin grund i att det är säkrast så. Om NN placerats i den andra slöjdgruppen hade hon inte behövt missa svensklektionen utan slöjden, vilket är att föredra då det inte är ett kärnämne. Något datastöd har NN ännu inte fått. Vad gäller de reducerade engelskaläxor så saknar det koppling till hennes dyslexi. NNs deltagande på klassens ordinarie lektioner i engelska är inte att betrakta som en insats. Åtgärdsprogrammet har inte upprättats med utgångspunkt i NNs behov. De inte fått möjlighet att diskutera åtgärdsprogrammet innan det beslutades.
Rektorn har bl.a. anfört att när åtgärdsprogrammet presenterades på ett möte gick skolan tillsammans med NN och hennes vårdnadshavare igenom åtgärdsprogrammet som då var färdigskrivet. Vårdnadshavarna upplystes om rätten att överklaga. Därefter skrev mamman under åtgärdsprogrammet. Det är inte tillfredsställande att vårdnadshavarna upplever att de inte varit delaktiga i processen. Skolan har inte varit tydlig med att NN bedöms utifrån kunskapskraven som finns i kursplanen för sva oavsett om hon har svenska i klassen eller i en mindre grupp. Eftersom kursplanen för sva i stort överensstämmer med kursplanen i svenska kan eleverna göra samma sak på lektionerna. Skolan har valt att dela upp klassen på slöjdlektionerna eftersom det då finns möjlighet till halvklassundervisning. Vad gäller datastödet så har specialpedagogen och NN gått igenom hennes skoldator och de program hon kan ha hjälp av. NN har möjlighet att använda sitt datorstöd dagligen men hon vägrar och skolan har inte lyckats komma tillrätta med detta.
Av en pedagogisk utredning, utförd av läraren den 13 april 2011, framgår bl.a. att NN har svårt för att läsa och skriva trots att hon anstränger sig. Hon har en godtagbar läsförståelse men svårt för att avkoda ord. Hon behöver träna på att kortfattat formulera sina tankar både muntligt och skriftligt. Att NN har tre språk att förhålla sig till förklarar inte hennes avkodnings- och fonologiska svårigheter. Hon behöver tillgång till kompensatoriska hjälpmedel och en stöttande miljö samt en läs- och skrivutredning hos logoped.
Överklagandenämndens bedömning
Av förarbetena till den nya skollagen framgår att syftet med att ställa krav på upprättandet av ett åtgärdsprogram är att det ska finnas ett dokument för planering och utvärdering av elevens utbildning, så att förutsättningarna för elevens fortsatta lärande blir de bästa. För en elev i behov av särskild stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal, elevhälsa, eleven och eventuellt vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av åtgärderna. Arbetet med stödåtgärderna ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Programmet ska omfatta hela elevens skolsituation. Åtgärderna ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det ska också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs. Under utredningen ska vårdnadshavarna ges möjlighet att medverka och om det inte är obehövligt ska samråd ske med elevhälsan. (prop. 2009/2010:165 s. 289 ff.)
Av åtgärdsprogrammet framgår att NN är i behov av särskilt stöd i svenska och engelska. Vårdnadshavarna har invänt att det av åtgärdsprogrammet inte framgår att stödundervisningen i engelska ges på svenska respektive kemilektionerna. Överklagandenämnden vill i sammanhanget framhålla att det av stor vikt att skolans stödarbete i ett ämne inte inskränker den garanterade undervisningstiden i något annat ämne. I de fall stödundervisning förläggs till andra ämneslektioner bör skolan dokumentera hur den berörda elevens garanterade undervisningstid ska tillgodoses.
Vårdnadshavarna har vidare uppgett att stödundervisningen i svenska inte kan anses vara extralektioner eftersom det sker på ordinarie lektionstid. Skolan har uppgett att NNs svenskundervisning är uppdelad. Dels har hon sva tillsammans med klassen, dels i en mindre grupp. Att en elev läser ett ämne enligt timplan kan enligt Överklagandenämndens bedömning inte i sig anses utgöra en stödåtgärd. För NNs del framgår inte hur denna åtgärd kopplats till hennes stödbehov. Inte heller följer av åtgärdsprogrammet hur åtgärden, att placera NN i halvklassgrupp i slöjd respektive svenska, är kopplat till hennes specifika stödbehov.
Vårdnadshavarna har uppgett att NN inte får något datastöd. Skolan menar att hon har daglig tillgång till dator men att skolan inte kan förmå henne att använda den. Överklagandenämnden vill erinra om att skolan är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att tillgodose en elevs behov av särskilt stöd. Särskilt stöd är emellertid inte bara är en rättighet för eleven, utan innebär också en skyldighet att delta i de stödåtgärder som skolan beslutar om.
Vårdnadshavarna har vidare uppgett att det av åtgärdsprogrammet inte framgår vem som är ansvarig för respektive stödinsats samt att datum för uppföljning och utvärdering saknas. Överklagandenämnden konstaterar att datum för uppföljning och utvärdering saknas. Det är inte heller tydligt vem som ansvarar för respektive stödåtgärd. Därutöver saknas koppling till målen i läroplanen och kunskapskraven i tillämpliga kursplaner.
När det gäller frågan om eleven och elevens vårdnadshavare givits möjlighet att delta vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet så framgår av utredningen att skolan ordnat ett möte med vårdnadshavarna och eleven och att man i samband med det gick igenom det färdigskrivna åtgärdsprogrammet. Överklagandenämnden anser inte att detta förfarande fullt ut uppfyller lagens krav på möjlighet till deltagande vid utarbetandet av åtgärdsprogram.
Mot ovanstående bakgrund bifaller Överklagandenämnden överklagandet och upphäver därmed åtgärdsprogrammet. Ärendet återförvisas till rektorn för nytt beslut senast den 23 januari 2011.
På Överklagandenämndens vägnar
Anders Heiborn
Hedvig Feltelius
---------------------
Beslutet har fattats av Anders Heiborn ordförande i nämnden, Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole och Görel Bråkenhielm efter föredragning av Hedvig Feltelius.