Rektor hade fog för bedömningen att åtgärdsprogram inte behövde upprättas
Utredningen visade inte att eleven var i behov av särskilt stöd
Beslut 2011-11-25 dnr 2011:208
Rektor vid G-skolan i Jönköpings kommun beslutade den 26 augusti 2011 att inte upprätta ett åtgärdsprogram för AA. AAs vårdnadshavare har överklagat beslutet.
Beslut
Nämnden avslår överklagandet.
Beslutet får inte överklagas.
Skäl
Gällande bestämmelser
Enligt 14 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska en elev i grundskolan erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
Av 14 kap. 6 § skollagen följer att elever även i andra fall än som avses i 5 § ska erbjudas utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning.
Enligt 3 kap. 9 § skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.
Ärendet
Rektor har den 26 augusti 2011 beslutat att inte upprätta något åtgärdsprogram för AA. I yttrande till Överklagandenämnden har hon uppgett att i den utredning som skolan företagit har det inte framkommit att AA på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av fritidshem. AA är tvärtom en glad och välanpassad elev som inte har några problem i de sociala kontakterna. Hon är en omtyckt kompis och är aktiv på lektioner och raster. Det finns fler barn som är hemma efter skoltid. AA har inte några problem att nå kunskapsmålen. Inte heller har det framkommit att AA har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
AAs vårdnadshavare har överklagat beslutet och bl.a. anfört att när AA miste sin fritidshemsplats förlorade hon alla kamratkontakter på fritiden då alla hennes klasskamrater går på fritidshemmet. Känslan av utanförskap börjar redan innan skolan slutar då kamraterna planerar för vad de ska göra tillsammans efter skolan. AA känner sig utanför och hemma är hon ledsen och känner sig straffad för att hon har fått en lillebror. Varje eftermiddag är hon helt ensam medan hennes kamrater få ägna sig åt meningsfulla aktiviteter i social gemenskap på fritidshemmet.
Skäl
Ett beslut om utbildning i ett fritidshem enligt reglerna i 14 kap. skollagen är inte överklagbart till Överklagandenämnden. Av förarbetena till skollagen framgår att även om fritidshemmet inte har några egna mål så följs läroplanerna för grundskolan och fritidshemmet arbetar därmed mot samma mål (prop. 2009/2010:165 s. 287). En elev som har behov av särskilt stöd för att nå målen för utbildningen kan därmed ha rätt till stödinsatser även under vistelsen i fritidshemmet. Det har inte framkommit att AA har svårt att uppnå kunskapskraven eller i övrigt har sådana problem i sin skolsituation att hon är i behov av särskilt stöd. Rektor har därför haft fog för sitt beslut att något åtgärdsprogram inte behöver upprättas. Överklagandet ska därför avslås.
På Överklagandenämndens vägnar
Anders Heiborn
Eva Hjulström
------------------
Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Ingegärd Hilborn och Lars Werner efter föredragning av Eva Hjulström.